Pojkarna

Kände för att skriva en till bokrecension :) den här gången tänkte jag att det skulle bli Pojkarna. Det var faktiskt den första boken jag läste 2012, egentligen var det vår svenska lärares förtjänst att jag läste den, för under jullovet skulle vi alla välja en bok ur bokjuryn och jag valde Pojkarna.

 
Titel: Pojkarna
Författare: Jessica Schiefauer
Antal sidor: 185s
Utgivningsår: 2011

Original språk: Svenska

Vi fyllde fjorton år den våren, Bella, Momo och jag.
Vi höll oss för oss själva.
Om vintereftermiddagarna var vi oftast i Momos rum, men under den varma delen av året satt vi i Bellas trädgård, eller inne i växthuset om det regnade.
Vi levde mitt i allt detta sprakande och det fick mig att glömma att jag var Kim, att jag hade en kropp som växte och sprängde. Växthuset var en frizon, ett rum att gå till där andra lagar gällde.

Den här boken handlar om tre stycken tjejer som kämpar emot kroppens utveckling.  I skolan blir dem bara sedda av pojkarna, de pojkar som tafsar, busvisslar och föraktar tjejerna. Bella, Momo och Kim tar sig genom dag efter dag genom att fly till växthuset, deras frizon. En dag så kommer ett underligt frö på posten, dem planterar fröet i Bellas växthus och det är början på allt.

Det jag stör mig enormt på i den här boken är att alla, bokstavligen ALLA, killar är elaka, perversa och kriminella. Det är ju inte sanningen, vart är dem snälla killarna?
Den här boken är verkligen någonting extra. Fast, det är väl ganska uppenbart om den vunnit Augustpriset, eller? Är den bra eller dålig? Det är frågan -.-
Fast allt beror på vilka ögon man ser på den med. Den är annorlunda och skrivet på ett speciellt sätt och trots att det egentligen är en bok som jag i vanliga fall inte skulle gilla så läste jag ut den. Enligt mig är den inte av ”omläsningmaterial” så när jag lämnade in den på bibblan var det nog sista gången jag såg den, adjus och godbye! Men trots det kommer jag nog aldrig glömma den.
Av mig får den 5 av 10 hjärtan :)